Filmen från 2004 bygger direkt på Andrew Lloyd Webbers musikal med samma namn. Musikalen baseras i sin tur på skräckromanen från 1910, skriven av fransmannen Gaston Leroux.
Det hela börjar med en auktion där man säljer av rekvisita och delar av berömda l’Opéra Populaire i Paris. När man kommer fram till föremål nummer 665, som är en speldosa, föreställande en apa, klingar en bekant melodi för en av köparna. Han har ett minne av den där apan och man förstår att något traumatiskt har hänt. När, passande nog, föremål nummer 666 visas, som är en gigantisk kristallkrona, börjar handlingen ta fart på riktigt. Den mäktiga titelmelodin sätter igång och vi tas tillbaka till den tid då kronan hängde på sin plats och operans verksamhet var i full gång.
Under en repetition av en ny uppsättning meddelas ensemblen att två nya ägare tar över operan. De ber den eviga primadonnan Charlotta att sjunga en aria men halvväg in rasar dekoren ner. När en av ägarna säger att det är sånt som händer får han svar på tal och Charlotta och resten av ensemblen låter dem få veta om Fantomens existens; det är han som har skapat olyckor och rädsla i fler år och om ingen gör något åt det så slutar Charlotta! Med de orden stormar hon ut.
Då kommer balettflickan Christine Daaè som inhoppare och sjunger klart arian. Och därmed är en ny blivande primadonna född.
Allt detta är enligt Fantomens plan. Han har på håll förälskat sig i Christine och med sin magiska dragningskraft har han henne under sin förtrollning. Det är han som ger Christine passionen i att sjunga som en ängel och det är hon som ger honom inspiration till att skapa musik.
Fantomen rymde för flera år sedan från en resande cirkus där han visades upp i en bur som ett människomonster. Väl fri gömde han sig i katakomberna under operan och där han har han skapat sin fristad och sitt hem. Hans vanställda ansikte gömmer han bakom en mask.
En dag när Christines barndomsvän, Raoul, dyker upp väcks hennes känslor till liv och hon och Raoul kommer allt närmare varandra. Detta tycker inte Fantomen om och hans svartsjuka kan vara dödlig. Nu är både Raoul och Christines liv i fara. Hur ska Christine kunna fortsätta kärleksrelationen utan att vara illojal mot Fantomen men utan att förlora sin käre Raoul? Till slut ställs hon inför ett dilemma där hon måste offra sitt eget liv och sin egen lycka.
Tema och fördjupning
Missförstådda Monster – Det finns fler ”monster” i litteratur och film som har gemensamma drag med Fantomen. Till exempel Ringaren i Notre Dame, den döve och puckelryggige Quasimodo som blir jagad och hunsad för sitt utseende. Men inombords har han, liksom Fantomen, ett hjärta fullt av kärlek och vill bara bli älskad. Frankensteins monster är vanskapt på flera sätt och hans utseende och styrka sätter skräck i omgivningen men han vill egentligen inget ont heller. Han vet bara inte hur man bär sig åt. Hercule Barfuss i romanen Den vidunderliga kärlekens historia är sannerligen ett litet vidunder; en dvärg som är är både dövstum och gravt missbildad. Men han har en förmåga att kommunicera genom telepati och även hans hjärta är oskyldigt och kärleksfullt.
Några senare ”missförstådda monster” finner vi i Shrek, Vildingarna och Mårran i Mumindalen. Vilka fler känner ni till som har samma roll i film och litteratur? Vad är det med dem som fascinerar?
Ämnen och kursmål
Gymnasiet Svenska
Litteratur
”Litteraturvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera skönlitteratur.”
”Skönlitterära texters betydelsebärande skikt, innehållsmässiga såväl som formmässiga: tematik, motiv, metaforik, symbolik, rytm, meter och andra litterära verkningsmedel och sätt att gestalta. Analys och tolkning av roman, novell, lyrik och dramatik.”
”Fördjupad tolkning av skönlitterära verk med utgångspunkt i ett perspektiv som eleverna väljer, till exempel postkolonialt, feministiskt eller komparativt perspektiv.”
Förslag på uppgift:En utredande uppsats ur ett komparativt perspektiv där man väljer några av dessa ”missförstådda monster” att skriva om.
Shrek är en saga som ingen annan. Eller jo, man kan säga att det är en saga om andra sagor. Fast annorlunda. Hursomhelst så är hjälten i filmen i n t e Drömprinsen som vi är vana att se honom och den fagra prinsessan som behöver räddas är egentligen den som allra bäst kan slåss för sig.
Det är en film full av action och fartfyllt musikspår som ger oss ett helt annat perspektiv på kända sagofigurer som de tre små grisarna, Pinocchio och stora stygga vargen.
Men det hela börjar med träsktrollet som bär just namnet Shrek. Han lever ett stillsamt och trivsamt liv i sitt träsk där han får stinka så mycket han vill. Men en dag är hans älskade hem invaderat av diverse sagofigurer. De har blivit tillsagda att bosätta sig i träsket då den elake Lord Farquaad har bestämt att det inte finns nåt utrymme för fantasivarelser om han ska vara kung. De måste bort. Shrek ser inget annat råd än att försöka söka upp Lord Farquaad för att kanske få honom att ändra sig vad gäller träsket. Han kan hitta ett annat reservat till sagofigurerna!
Väl på palatset får Lord Farquaad reda på att han aldrig kan bli kung om han inte äktar en riktig prinsessa. Han väljer prinsessan Fiona som för tillfället sitter inlåst i ett torn som vaktas av en eldsprutande drake. Lord Farquaad, som själv är alldeles för feg och kort, ordnar då ett tornerspel dr vinnaren får den äran att rädda Fiona. Precis när spelen ska börja dyker Shrek och hans nyfunne vän Åsnan upp och både deltagare och publik blir förskräckta. Shrek blir attackerad från alla håll men står till sist ensam kvar på arenan och blir därmed utsedd till vinnare.
Shrek kommer överens med Lord Farquaad att om han räddar Fiona och för henne till honom så får, i utbyte, Shrek ha sitt träsk ifred och beger sig till tornet. Eefter en spännande närkamp med draken lyckas de rädda Fiona men hon själv är inte lika tacksam som man skulle förvänta sig. Inget gick som hon hade drömt om så länge. Hon hade väntat på en stilig prins som skulle kyssa henne och hon skulle bli hejdlöst förälskad och sedan leva lyckligt i alla sina dagar. Men här står hon med ett träsktroll och en Åsna och utan att ha blivit kysst.
Trots denna något stormiga inledning utvecklar Fiona och Shrek en slags vänskap och Shrek finner att han börjar bry sig mer om mer om Fiona. Är det verkligen att den där Farquaad ska gifta sig med henne? Åsna tycker också om Fiona men tycker mest om hur Shrek blir med henne. Dessutom har han fått veta en hemlighet som hon bär på. Shrek är inte det enda träsktrollet i det här sällskapet. Fiona har nämligen blivit utsatt för en förtrollning som gör att hon varje natt förvandlas till ett träsktroll. Och när hon säger till Åsna: ”att ingen kan vilja ha ett så vedervärdigt monster” här Shrek detta och blir förkrossad. Det han inte vet är att Fiona syftade på sig själv.
Dock inser Åsna hela missförståndet och förklarar för Shrek hur det ligger till. Nu är bara saken den att Fiona är på väg att gifta sig med till Lord Farquaad och de måste hinna stoppa dem!
Tema och fördjupning
Sagor – I Shrek får vi se flera sagofigurer vi känner igen samt scener och situationer som är ”stulna” från andra filmer. Några exempel är Fionas slagsmål som inspirerats av Matrix och några sagofigurer är Pinocchio och De tre små grisarna. Vilka fler figurer och scener känder du igen? Hur skiljer sig den här sagan från andra? Hur är prinsessan Fiona om man jämför med till exempel Törnrosa och Snövith
Diskutera gärna vidare hjältetemat genom att kolla under temat Hjältar i film och litteratur (svenska som andraspråk 7-9) i Pedagogiskt fönster.
Utseendet – Diskutera vad utseendet har för betydelse i filmen. Hur har filmmakarna gjort för att vi ska tycka om Shrek trots att han är ett fult troll? Dikutera också valet av filmavslut då Fiona, efter att ha blivit kysst, bryter förvandlingen och återgår till sitt rätta jag.
Titta mer på temat om Missförstådda Monster (svenska, gymnasiet) i Pedagogiskt fönster för mer inspiration.
Ämne och kursmål
Grundskolan (1-3) Svenska
Tala, lyssna och samtala
”Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.”
”Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.”
Berättande texter och sakprosatexter
”Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.”
Sven och Göran är nygifta och lever det goda ”Svensson-livet” i ett trevligt radhusområde. De påtar i sin trädgård och växlar några ord med grannarna över häcken. Sven har en tonårsdotter från ett tidigare förhållande men nu ska han och Göran adoptera ett litet barn tillsammans. Grannarnas till synes glädje över det kommande barnet är dock bara på utsidan. Innanför sina egna väggar tisslas det och tasslas det om Sven och Görans förhållande.
Inte nog med det. Adoptionen som inte borde vara några problem då båda har blivit godkända som adoptivföräldrar av socialnämnden blir dock inte alls som de hade tänkt sig. Problemet är inte deras rättighet i Sverige utan att det knappt finns några givarländer som ger sitt medgivande att adoptera bort barn till ett homosexuellt par. Så nu får de hoppas på att det finns en svensk givare istället.
Sven och Göran väntar med spänning mellan förberedelserna i hemmet och en dag får de ett brev från socialnämnden som informerar dem om att de kommer bli föräldrar åt en gosse, Patrik som är 1,5 år. Glädjen blir total och barnkammaren står nymålad och redo med alla tillbehör.
Snart visar det sig att ett kommatecken hade förirrat sig i journalanteckningarna och utanför dörren står en yngling, Patrik 15 år. Panik bryter ut och Sven insisterar på att deras Patrik är nån annanstans då det måste ha skett en förväxling och den här tonårs-Patrik, som dessutom har ett kriminellt förflutet måste lämnas tillbaka! Dock får de inte tag på någon som kan hjälpa dem och Patrik måste stanna hos dem över helgen.
När helgen väl är över är socialnämnden redo att befria dem från ansvaret men under den här tiden har också Göran och Patrik hunnit utveckla en far- och son-liknande relation. När Patrik hör att han måste tillbaka till det ungdomshem han kom ifrån bryter han ihop, han vill inte tillbaka dit. Man hittar en annan familj till Patrik där han får bo om allt går bra. Men först vill Patrik hjälpa Göran att vinna tillbaka Sven som tagit väldigt illa vid sig av besvikelsen över att inte få det barn han önskade.
Patrik trivs bra hos sin nya familj men saknar Sven och Göran. Även de tycker det är tomt utan Patrik och när de träffas anar man av glimten i deras ögon att de snart kommer vara återförenade igen.
Tema och fördjupning
Homoadoption – Sedan 1 februari 2003 gäller i Sverige en lag som ger homosexuella par rätt att prövas som adoptivföräldrar för adoption av både svenska och utländska barn. Reagerar folk annorlunda om det är två kvinnor som skaffar barn än om det är två män. Vad har ni för erfarenheter själva? Känner ni någon som har homosexuella föräldrar? Vad säger forskare om en uppväxt i ett hem med en mamma och pappa kontra ett homosexuellt par? Diskutera kärnfamiljens vara eller icke vara.
Bakom radhusidyllen – Hur skildras grannarna i det radhusområde där Sven och Göran bor? Vad får vi veta om dem under filmens gång? Sven och Göran försöker verkligen smälta in, på vilket sätt? Varför är de så måna om att göra det? Finns de här ”grannarna” på riktigt?
Ämne och kursmål
Gymnasiet Samhällskunskap 1a1 (SAMSAM1a1)
”De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.”
”Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.”
Gymnasiet Svenska 1 (SVESVE01)
”Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.”
”Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.”
”Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.”
Roald Dahl har författat många populära sagor som till exempel Kalle och Chokladfabriken och Häxorna.Matilda är inget undantag när det gäller de gemensamma dragen i en uppväxtskildring där både ljus och mörker finns, tillsammans med lite magi och kloka betraktelser.
Matilda är ett speciellt barn. Hon kom till världen lite av en slump och hennes familj gav henne inte den uppmärksamhet som man kanske tycker att föräldrar borde ge; de intresserade sig mer för TV:n. Men eftersom Matilda är så speciell så bestämde hon sig för att fixa saker själv, så när hon var ensam såg hon till att få mat i sig och roade sig med att börja läsa i de tidningarna som fanns hemma.
Snart har hon läst varenda bok som finns hemma och med sina nya kunskaper klår hon resten av sin familj i huvudräkning och snabbtänkthet.
Men hennes föräldrar imponeras inte, utan snarare tvärtom. De uppskattar inte att Matilda läser så mycket och tänker och kan så mycket, hon är ju liten. Alltså så ska hon ju vara dummare än de som är större!
När pappa en gång tar en bok ifrån Matilda och river sönder den blir Matilda så arg att hon får TV:n att sprängas.
När Matilda är 7 år är det dags för att börja skolan. Matilda är jätteglad och ser fram emot att få lära sig ännu mer, men pappa anser att det ä onödigt och tycker att hon kan vara hemma istället och hjälpa honom med jobbet. En dag kommer Trunchbull in som kund hos Matildas pappa. Hon är rektor för skolan Crunchem Hall och förkunnar att hon inte alls tycker om barn. Det får pappa att tänka om när det gäller Matildas skolgång. På den skolan kanske Matilda får den tillrättavisning hon behöver.
På skolan Crunchem Hall är alla elever rädda för de vansinniga bestraffningarna som delas ut. Men på skolan jobbar också Miss Honey, som blir Matildas lärarinna och det är hon som upptäcker Matildas unika talanger. Tillsammans använder de Matildas förmågor att sätta Trunchbull på plats och skapa bättre livsvillkor för både dem själva och de andra stackars eleverna.
Tema och fördjupning
Namnsymbolik – Matildas familj heter Wormwood i efternamn som i svensk översättning bli Vidrigsson. Trunchbull är översatt som Domderarsson och Crunchem Hall till Krossa dem alla-skolan. Miss Honey heter såklart Fröken Honung.
Diskutera hur namnen stämmer överens med karaktärernas personlighet. Jämför gärna med andra sagor av Roald Dahl, till exempel Kalle och Chokladfabriken här på bloggen.
Miljöerna – Prata om hur de olika miljöerna skildras och vad de har för påverkan på Matilda och er som tittare: hemmet, biblioteket, skolan, klassrummet, miss Honeys stuga och Trunchbulls hus.
Ämne och kursmål
Grundskolan (1-3) Svenska
Tala, lyssna och samtala
”Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.”
”Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.”
Berättande texter och sakprosatexter
”Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.”
”Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.”
Förslag på uppgift: Återberätta delar av filmen genom att illustrera och berätta om vad du ritat. Till exempel, vilka scener var roligast, otäckast och mest spännande? Rita dem i kronologisk ordning.
Rita också upp de olika rummen, en tolkning så som du kommer ihåg dem. Berätta känslan när du ritar rummet och när du såg det på film, te x garderoben med spikarna, Miss Honeys, stuga och familjens hus.
Filmen bygger på Jan Guillous bästsäljare med samma namn och berör teman som hämnd, pennalism och de vuxnas frånvaro där mobbning sker.
Det hela utspelar sig på 50-talet då samhället såg annorlunda ut i värderingar och klasstillhörighet. Huvudkaraktären är 16-årige Erik som är utåtagerande och våldsam i skolan och därför förflyttas till en internatskola. Våld är vardagsmat för Erik, slåss han inte i skolan blir han slagen hemma av sin styvfar. Hans mor lider i det tysta och väljer att blunda och distrahera sig med annat medan hon hör slagen i rummet bredvid.
På den nya skolan, Stjärnsberg, är det meningen att Erik kan börja om på nytt – få en vardag utan våld och få sina slutbetyg. Men miljön på Stjärnsberg är hård och en av byggstenarna för skolan är kamratuppfostran. Erik får en rundvisning av den äldre eleven Otto Silverhielm, som förklarar rangordningen hos eleverna. Ha själv tillhör det översta skiktet och bor därmed i det finaste elevhemmet. Erik förstår att här på skolan är det de äldre eleverna som uppfostrar de yngre. Även i matsalen är det bestämt var man ska sitta, Otto som är bordschef har en bestämd plats. Erik får bevittna hur en av de yngre eleverna bestraffas inför de andra med att få ett slag mot skallbenet av ett bestick. Detta var för dåligt bordsskick ansågs det.
Erik ser också hur de vuxna, rektor och lärare, sitter i en avskild del och inte ingriper eller bryr sig om det som sker.
Erik försöker göra det han ska på lektionerna men har svårt att acceptera att bli ”uppfostrad” av sina kamrater och även se sin nya vän, Pierre, mobbad av andra, inklusive lärare. När Erik ger svar på tal stämplas han genast som uppkäftig och måste därför sättas på plats, hårdare än alla andra.
Till slut blir det en bitter och våldsam kamp om rättigheter, stolthet och värdighet och Stjärnsberg skakas om av Eriks rebelliska upptåg.
Tema och fördjupning
Våld och förtryck – I vilka situationer kan våld vara berättigat? Vad är Eriks olika erfarenhet er av våld och förtryck? Pierre uttrycker att det bästa sättet att ”överleva” Stjärnsberg är att inte sticka ut och tycka så mycket. Gör Erik rätt i att gå emot det rådet?
Lär gärna mer under fliken: Ett tema om hämnd (Svenska som andraspråk, gymnsaiet) i Pedagogiskt fönster.
Stjärnsberg – Beskriv kamratuppfostran och ”Stjärnsbergsandan”, som rektorn kallar det i slutet av filmen. Diskutera hierarkin bland eleverna och ”Rutans” roll. Hur agerar de vuxna på skolan? Skulle Stjärnsberg se annorlunda ut om det även gick flickor på skolan? Finns det kamratuppfostran på flickskolor, tror ni?
Det har under det senaste året kommit fram i medier att skolverket inspekterat olika internatskolor som blivit anmälda för grov mobbning och kamratuppfostran liknande de på Stjärnsberg”. Hitta artiklar och läs mer om det!
Eriks mamma – Trots att mamman är en passiv och tyst roll så får vi ändå veta en del om henne. Vad kan ni få reda på när ni ser filmen? Vad tycker ni om hennes agerande och finns det nån orsak till det? Skulle hon kunna göra något annorlunda?
Ämne och kursmål
Gymnasiet Samhällskunskap 1a1 (SAMSAM1a1)
”De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.”
”Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.”
Gymnasiet Svenska 1 (SVESVE01)
”Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.”
”Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.”
”Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.”
Bröderna Lejonhjärta är en av Astrid Lindgrens mest älskade sagor.
10-åriga Skorpan ligger och hostar i sin säng i det lilla köket och vet att han inte kommer leva så länge till. Hans storebror Jonatan försöker trösta honom genom att berätta att döden inte är så farlig. För när man dör så kommer man till Nangijala, en plats där Skorpan får vara frisk och springa omkring och leka. Han kan fiska i sjön och rida på en egen häst! Det tycker Skorpan låter fint men han vill inte skiljas från Jonatan. Då säger Jonatan att tiden går så mycket fortare där, så det kommer kännas som att han inte alls behöver vänta så långe. För visst kommer de ses där!
Det blir inte riktigt som de hade planerat. En brand bryter ut i deras hem och Jonatan måste få med sig Skorpan ut, fort. Han tar honom då på ryggen och hoppas ut genom fönstret med resultat att Jonatan dämpar fallet för Skorpan som överlever men Jonatan själv lämnar jordelivet för Nangijala. En tid senare, när Skorpan dör, möts de där, vid en å med blommande körsbärsträd runt omkring.
Nangijala och Körsbärsdalen är allt som Jonatan berättat om. De bor i eget hus och har varsin häst att rida på. Och Skorpan är inte längre sjuk.
Men efter hand får Skorpan höra om Törnrosdalen, som styrs av den onde Tengil. Det finns de som försöker göra motstånd i Törnrosdalen men blev arresterade efter att blivit förrådda av någon från Körsbärsdalen. Man vet inte vem som ligger bakom och det lilla samhället är nu fullt av misstänksamhet och oro. Jonatan, som har ett ädelt hjärta gör vad han kan för att hjälpa till men Skorpan, som egentligen skulle stanna kvar i huset, har fått veta saker på egen hand och ger sig av efter Jonathan för att hjälpa honom.
Det hela kulminerar en spännande kamp mot den onde Tengil och hans drake Katla.
Tema och fördjupning
Hjältar – Skorpan ser upp till sin storebror Jonatan och jämför honom med en sagoprins. Jonatan är vacker med sitt blonda lockiga hår och utstrålar värme och trygghet. Han är också modig och det är därför han fick smeknamnet Lejonhjärta. Jonatan är Skorpans hjälte. Finns det fler hjältar i filmen? På vilket sätt kan de anses som hjältar?
Se vidare på temat Hjältar i film och litteratur (Svenska som andraspråk 7-9) i Pedagogiskt fönster!
Döden – Bröderna Lejonhjärta handlar också om unga människors död. Det eleverna ser och upplever i filmen bör därför bearbetas och diskuteras. Här kan barnen diskutera Nangijala och ett eventuellt liv efter döden. Låt dem själva illustrera sin bild av stället och berätta för varandra.
Att leva under förtryck – När Skorpan och Jonatan funderar över vad ett bra liv kan vara blir svaret: ”att vara fri”. I Törnrosdalen väntar man på att få störta den onde Tengil från makten och bli kvitt hans tyranneri men varför känner sig människorna i Körsbärsdalen hotade, tror ni? Vad säger filmen om att använda våld och strid? Hur ställer sig Jonatan till att döda någon? Finns människor som lever i förtryck i verkligheten?
Ämne och kursmål
Grundskolan (4-6) Samhällskunskap
Rättigheter och rättsskipning
”Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.”
”De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.”
Grundskolan (4-6) Religion
Identitet och livsfrågor
”Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.”
Etik
”Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.”
”Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.”
Torkel går i 6:an och allmänt missnöjd med livet. Hans mamma kedjeröker och tjatar, pappa tittar knappt upp från sin tidning och svara instinktivt nej på allt, oavsett om han hört frågan eller ej och lillasyster Rita är bra ivägen. Torkel har en vän, Jason. Han pratar slang och går omkring med ett järnrör i bakfickan, ”man vet aldrig när man kan behöva ett schysst järnrör”.
I skolan blir Torkel utsatt av de värsta mobbarna Sten och Saki. Han kommer dock undan för det mesta om han gömmer sig på toaletterna. Men när Sten och Saki får en utskällning av Torkels halvgalne farbror efter en fadäs om stulen öl blir det mer allvar i deras hot mot Torkel och den ena hotfulla varningen efter den andra dyker upp; ristat i bänken, inkastat med sten genom fönstret etc.
Torkel är nu livrädd och försöker be deras nya vikarie Gunnar om hjälp. Men Gunnar ger honom bara rådet att fråga Sten och saki: ”Vem är du själv då?” Det fungerar inte alls och Torkel får ännu mer stryk. En dag orkar han inte dölja sin rädsla utan börjar gråta vid sin bänk. Då är bara Jason där och en flicka som heter Doris. Doris är också utsatt för Sten och Sakis mobbing och är allmänt utsött av hela klassen. Hon räcker fram ett brev till Torkel där hon förklarar sin kärlek men just då kommer Sten och Saki in och får se brevet. Nu har de ytterligare något att mobba honom för.
Torkel känner att han är i knipa, igen, och förklarar desperat att han inte bryr sig ett skvatt om Doris varpå hon blir så olycklig att hon kastar sig ut genom fönstret. Torkels kommentar blir: ”Hoppas inte någon får den feta kon i huvudet”.
Sten och Saki tyckte det var skitcoolt sagt av Torkel och vill nu bli hans vänner istället. Men hotbreven fortsätter att dyka upp. Torkel är rädd och förstår inte var de kommer ifrån. Kanske är det Doris som hemsöker honom?
Filmen har ett genomgående tema om mobbing och utsatthet. Det är en animerad film som innehåller stort allvar varvat med svart humor. Doris självmord, U-landsbarnet Ouang (som de sjunger om i bussen) och Jasons brutala hämnd är inget man skulle skratta åt i verkligheten men filmen ger en mer lättsam passning till att diskutera budskapen.
Tema och fördjupning
Mobbning – Diskutera barnen i filmen, vad lär de sig under filmens gång? Diskutera också de vuxnas närvaro eller brist på den. Vad skulle de vuxna kunna göra annorlunda i de olika situationerna? På vilket sätt driver man med auktoriteter, lärare och föräldrar? Det finns en klyfta mellan barn och vuxna i den här filmen, diskutera vad det kan bero på.
”Vuxna vet ingenting om hur barn verkligen har det.” säger berättaren Arne. Stämmer det?
Filmen kan tyckas vara provocerande i sin satiriska anda och svarta humor. Prata gärna om varför den känns provocerande så var fallet!
Ämne och kursmål
Grundskolan (7-9) samhällskunskap
Rättigheter och rättsskipning
”De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.”
Grundskola (7-9) Svenska
Tala, lyssna och samtala
”Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.”
Språkbruk
”Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.”
Året är 1984 och Boy, en 11-årig pojke, väntar på att hans pappa ska komma hem.
Boy bor på en gård på Nya Zeeland tillsammans med farmor, syskon, kusiner och en get. När farmor är borta på ärenden är det han som har ansvaret för allihop.
Mamman dog i barnsäng när hon födde Boys lillebror, Rocky. Rocky tror att det berodde på att han var alldeles för stark. Du förstår, han tror att han har superkrafter.
Nu väntar i alla fall Boy på sin pappa Alameins hemkomst. Boy har fantiserat att Aalamein varit ute på storslagna äventyr, han är ett universalgeni och både rugbykapten och krigshjälte. Ja, han är nog lika fantastisk som Boys idol, Michael Jackson.
När farmor måste åka iväg på en begravning och vara borta i en vecka är det åter dags för Boy att axla ansvaret för att alla barn har mat och kläder och att det tvättas och städas. Och sent en kväll dyker Alamein upp! Han kommer infarandes i en bil tillsammans med två kompisar, eller rättare sagt medbrottslingar.
Boy och de andra barnen blir överösta med presenter i form av cykel, mikrovågsugn, skridskor och andra tvivelaktiga leksaker.
Alamein och hans vänner gör sig hemmastadda i garaget och imponerar på Boy med att berätta om sina äventyr. Men snart inser man att orsaken till att hans återkomst främst ligger i ett nergrävt rånarbyte nånstans på gården. Kruxet är att han inte riktigt kommer ihåg var men han tvekar inte att låta barnen vara med på skattjakten och flitigast gräver Boy, som försöker göra allt för att få pappa att trivas.
Under filmens gång kommer besvikelsen krypande för Boy. Alamein är långt ifrån den hjälte han utmålat honom som. Alamein har också målat upp en storslagen bild av sig själv som han inte kan leva upp till. Han ber sin son att sluta kalla honom för pappa utan istället för ”Shogun”, som är en japansk fältherre och Samuraj. Han misslyckas ständigt med sina stunts och tricks att imponera på Boy medan Boy är som barn är: lojal och försvarar sin pappa in i den längsta när andra skrattar åt honom.
Tema och fördjupning
Boy är en varm och tragikomisk skildring av uppväxt och ansvar. Regissören (Taika Waititi), som också spelar pappan i filmen har blandat allvar med humor och drömsekvenser i form av animationer med den bistra verkligheten. Barnens charm och de vuxnas egensinnighet gör filmen till en fin upplevelse som sår frön till diskussion och samtal.
Föräldraskap – Vad är egentligen en bra förälder? Vad har Boy och de andra barnen för trygga vuxna omkring sig och vad är det som utmärker dem som det? Hur förändras Boys uppfattning om Alamein genom filmen, var är vändpunkten? Varför agerar Alamein som han gör tror ni?
Vad menar Boy när han säger såhär: ”Jag trodde jag var som du, men det är jag inte.” I mötet med sin far.
Urinvånare på Nya Zeeland – Boy och hans familj är Maorier och liksom urinvånare i Australien eller Amerika har de blivit särbehandlade till det sämre. Ta reda på mer om deras historia och om hur deras livssituation har förändrats, fram till 80-talet då filmen utspelar sig och sen från 80-talet till idag. Är det fortfarande segregerat eller har de lika tillgång och medel som de vita invånarna?
Ämne och kursmål
Grunskolan (7-9) Samhällskunskap
Samhällsresurser och fördelning
”Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.”
”Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.”
Grundskolan (7-9) Engelska
Kommunikationens innehåll:
”Åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner.”
”Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.”
Lyssna och läsa – reception:
”Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad form.”
Vid den Kanadensiska gränsen bor Ray Eddie med sina två barn. De bor i en husvagn men väntar på att det beställda huset ska komma vilken dag som helst. Men problemet är att den slutbetalning som sparats ihop nu är försvunnen. Tillsammans med Rays spelberoende make.
Ray blir rasande och vägrar att förlora huset; hon vill inte att hennes barn ska behöva bo i en husvagn. Hon ska få tag i pengarna och huset ska bli deras. Med eller utan make. Men först ska hon hitta honom och kräva tillbaka pengarna. Hon hittar inte honom men däremot hans bil. Personen vid ratten är en indiankvinna vid namn Lila som hävdar att hon hittade bilen övergiven.
Mötet med Lila vänder upp och ner på Rays tillvaro. Hon dras in i kriminalitet och moraliska dilemman. Men hon försöker hålla huvudet kallt, för hon gör detta för sin egen familjs överlevnad. När pengarna för slutbetalningen är i sikte och Ray bara behöver göra en ”sista vända” går det snett. Ray och Lila blir lurade och beskjutna och nu har de även polisen i hälarna. Deras rutt går över den frusna floden men nu ser isen tunn ut.
Dock är de i desperat behov att komma undan och börjar köra ut ändå. Bilen fastnar och de måste fortsätta till fots.
Väl inne på indianområdet är de tillfälligt säkra och en vän till Lila försöker hjälpa dem. Men polisen kräver att reservatets polis överlämnar dem och Ray och Lila måste fundera på hur de ska gå till väga. Om Ray lämnas över har hennes barn ingen som kan ta hand om dem. Om Lily lämnas över kommer hon bli utkastad från reservatet och förlora sin son. Att de båda överlämnas skulle vara förödande för samtliga deras barn. De måste komma överens om ett val.
Tema och fördjupning
Filmen skildrar en rå verklighet där människosmuggling kan ligga i fokus för diskussion. Man får också en bild av indianreservaten och deras självstyre. Ray och hennes familj är också representativ för den så kallade fattiga delen av USA:s befolkning.
Allas lika värde – Här kan man diskutera vidare om det ovan skrivna. Vad finns det för skillnader hos till exempel invandrare och fasta medborgare? Indianerna i reservaten och vita? Fattiga vita och de i mellan- och överklasserna? De lever nära varandra i ett samhälle men man märker av en hierarki i filmen, på vilket sätt? Finns det liknande hierarki i Sverige?
Hur är Rays och Lilas inställning gentemot varandra i början av filmen och hur är den i slutet? Vad får Ray att agera som hon gör?
Ämne och kursmål
Gymnasiet Samhällskunskap 1a1 (SAMSAM1a1)
”De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.”
”Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.”
”Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.”
”Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter och debattartiklar.”
Förslag på uppgift: Rollspel utifrån filmens kategorier. En grupp i klassen representerar indianerna i reservatet, en annan grupp, de illegala invandrarna, en tredje grupp representerar Rays sociala tillhörighet. Samla ihop kunskap och fakta om ”sin” grupp för att sedan mötas i en debatt om jämställdhet eller utanförskap.
Nobelpristagaren William Goldings roman Flugornas Herre (1954) har filmats två gånger, den senaste är den här filmen från 1990.
Ett flygplan, med ett 20-tal engelska skolpojkar i åldrarna 6-12, kraschar på en ö i Stilla Havet. Endast en vuxen man överlever men är dessvärre svårt skadad och pojkarna inser att de snart kan komma att få klara sig på egen hand på.
Pojkarna måste nu börja organisera sig och de allra minsta måste tas om hand. Ralph utses som ledare. De flesta tycker det faller sig naturligt då det var han som försökte hålla liv i mannen. Men en annan pojke, Jack, hittade gummibåten och tycker att han ska vara ledaren. Han vägrar lyda Ralph och börjar, tillsammans med några andra pojkar, att på eget initiativ ge sig iväg för att jaga vilket skapar oreda i hela gruppen. Till slut råder total anarki.
Inledningsvis känner pojkarna stor glädje över att vara fria från vuxnas vakande ögon men den känslan börjar nu förvandlas till rädsla och panik. Ralph försöker vara lugn och hålla ihop gruppen men Jack vill ha saker och ting på sitt sätt och fortätter göra uppror. Pojkarna är nu tydligt uppdelade i två läger som börjar bli alltmer hotfulla gentemot varandra.
Ytterligare mer panik bryter ut då en av de mindre pojkarna dödas av misstag och gruppen är övertygad om att det finns ett stort odjur i skogen. De båda grupperna är rädda och till slut slåss alla för sin överlevnad, från odjuret men också från varandra.
När Ralph till slut jagas för sitt liv och allt ser ut att få en katastrofal avslutning störtar han precis framför fötterna på en vuxen man. Mannen var ombord på en båt och såg röken från ön. Den mannen blev Ralphs, och de andra pojkarnas räddning.
Tema och fördjupning
Samhällstruktur – Diskutera kring vad som gör ett samhälle till ett fungerande sådant? Hierarki? Demokrati? Ledare? Arbetsuppgifter?
Boken har tidigare analyserats som en skildring av en civilisations uppbyggnad och förfall. Golding spinner vidare på de filosofiska tankarna om hur ett samhälle styrs. Vem har makt att upprätthålla lagar och dela ut straff? Titta också närmare på filosoferna Thomas Hobbes, John Lockes och Jean-Jacques Rousseaus teorier kring samhällsstrukturer.
Ämne och kursmål
Gymnasiet Samhällskunskap 1a1 (SAMSAM01a1)
”Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.”
”De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.”
”Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.”
Filmen hittar du i Mediapoolens webbresurs Pedagogiskt fönster under tema: Lika – Olika (ämnesövergripande gymnasiet) och Dialog, Delaktighet, Demokrati (samhällskunskap gymnasiet).
Filmen från 2004 bygger direkt på Andrew Lloyd Webbers musikal med samma namn. Musikalen baseras i sin tur på skräckromanen från 1910, skriven av fransmannen Gaston Leroux.
Inlägg (RSS)
maria
Ulrica Petersson